Den som spar

Den som spar han har...ingenplats för något alls. I alla fall inte jag. Känns som om jag får klättra vart jag än ska. Hur vart det så här då?
Saker efter min farmor och farfar. Sambon släpar hem lite allt möjligt. Och där emellan så brukar en bäver dra runt med sakerna och de kommer inte tillbaka där de ska vara.

Men slängtt var det här...bara 388 miljoner andra pryttlar kvar då.

Ne nu är det slut klagat från mig och dax att försöka göra något åt saken :)

Jahaja









Så ligger jag här i sängen och harvarit klarvaken sen 5. Frulle på sängen vart det åt karln vid 6:30. Och hans favvo start på morgonen med lyxade jag till med ;) och det kanske inte är vad ni tror attdet är. En stretchning av ben och axlar är hans favvo start på dagen. Och trotts att jag har en hand i bandage fortfarande så gick det förvånansvärt lätt att göra fixa :) så nöjd man i dusch och nöjd kvinna i säng. Kan det bli bättre?

Så vad ska ni där ute göra denna dag?

Hurra Hurra Hurra

 
 
Som rubriken lyder så Hurrar jag mig själv idag. Och detta har nog varit en av de längsta dagarna hittills, ja nu har vi ju inte passerat så många dagar på detta år. Då jag har haft den ära att dela födelsedag med min underbara Farfar, så känns denna dag lite extra jobbig och bakvänd. För han finns inte längre <3
.
Jag har försökt att fördriva dagen med film film och film. Lyckades mata Ture (diskmaskinen) och känner mig rätt så nöjd. MEN DET BÖRJAR BLI VÄÄÄÄÄÄÄLDIGT TRÅKIGT NU!!!!
,
I och med att jag har opat handleden, så har jag feting bandage och får inte lyfta, vrida, använda osv handen.
Så pussel och film är typ det enda jag lyckas underhålla mig med. Och jag är högerhänt så gissa vilken hand det INTE opade...vänster så klart. Ska bli så skönt när jag får börja använda handen igen...för då kan jag få på mig lite vettiga kläder igen och känna mig fin och fräsch...*längtar*
 

Äntligen :)

Äntligen är det dax för att få gå till praktiken igen :) 

Om det nu skulle vara någon som undrar vad jag sysslar med på praktiken så kan jag svara :)
Jag gör två dagar i veckan praktik på ett särfritids. Och jag ÄLSKAR det :)



2015

Ja så var 2015 här nu och 365 nya dagar att fylla med massa saker och ting.
Men jag tänker i alla fall börja nya året med att kolla FILM :)
 
 
Over änd ut :)

tröttmössa

okey denna dag är nog den trögaste intensivaste längsta kortaste dagen på länge.
hela morgonen började med att jag vakna...haha.
jobb mellan 9-15, massa tålamod gick åt. men jag älskar mitt jobb helhjärtat <3
sitter nu och väntar på att syster ska anlända....äntligen.

dagens bild kommer här :




Insikt

 Det är inte alltid jag förstår mig på mig själv, och därför så är det inte ofta som jag begär att andra ska förstå sig på mig heller. Men jag är absolut tacksam för de som dag efter dag verkligen försöker förstå det jag själv inte förstår. Här bjuder jag på en bild av mig själv. Största anledningen till att jag visar mig så här är för att jag själv ska försöka förstå att jag har ändrats sedan jag gjorde min mag operation. Jag kan erkänna i denna skrivande stund att om någon frågar mig så tycker jag inte att jag har ändrats ett enda dugg. Men någonstans så måste jag nog försöka inse att det har skett en förändring. Citatet under bilden inefatar i alla fall hur min hjärna är och av någon anledning så har jag svårt för att vara snäll mot mig själv.
 
 
"Den hårdaste och elakaste kritikern du kan möta är dig själv"
 
Over änd ut
 
 

väntar...

jahaja har försökt väcka gubben här nu i exakt 39 min. och resultatet har inte visat sig särskillt effektivt ännu. men snart nog kommer han att bli varsse om att det är upp och hoppa som gäller.
i övrigt så ska jag av alla människor köra lilla spättan idag, bilen alltså. ska över till moa mu en sväng och så kommer bästaste divan dit i dag med <3 saknar den mannen massor.

over änd ut

Work work

Så nu har jag äntligen glidit ner i soffan och intagit slapposition...och stickningen är fram tagen den med.
Borde nog bjuda på en bild av vad jag stickar. Men det får bli senare.

Yolo mitt herrskap 

Frid



Frid min fina bästaste kompis. som följt mig från min förstaste dag och delat både glada och tråkiga stunder. Du har alltid förstått mig fast inte ett ord vart sagt. Du var alltid lika nyfiken på alla mina projekt. Sponsrade mina flyttar runt om i sverige. Kom på utställningar och uppvisningar. Du har alltid peppat mig till att förtsätta lära mig nya saker.

To do or not?

Är det någon som kan svara mig varför i helvette är jag så trött och slut?
Sugen på mandariner/clementiner eller vad det nu heter.

Nu ger jag upp och lägger mig i stället...

Funderingar...

Fortfarande väntans tid. Och jag sitter här och funderar lite...nu är vi framme vid 22 timmar och tankarna tycks inte sina.

Vad är döden? Och varför är det sådan tabu att tala om den?
Det är ju faktiskt det enda löftet som vi får när vi föds...vi ska och kommer att dö. Visst jag kan själv få panik känslor av det löftet.

Men det är ju sant ändå...

En stundens väntan...

Att vänta en stund kan vara allt från nu till senare. Koka snabb makaroner tar 4 minuter. I vanliga fall så försvinner de minutrarna snabbare än väntat:
1. jag hinner lagom duka
2. ta fram kylvaror.
3. durkslaget kommer på plats. 
Och vips så pinglar klockan och allt är klappat och klart.

 Men som mina dagar oftast ser ut:

1. Innan vattnet kokar går det minst 2 timmar
2. Kylvaror tar jag fram med myrstegs gång
3. Blundar hårt och leker blindbock när jag tar fram
Och vips så börjar vattnet att koka...och ytterligare 4 helvettes lång minuter ska krypa fram. Och jag stirrar på klockan och den fan verkar hånskratta åt mig och i ren protest dra ut på minutrarna ytterliggare 3-4 timmar.

Självklart så är jag fullt medveten om att situation 2 inte tar längre tid än 1:an. Men ni fattar hur jag menar.

Och just nu så sitter jag bredvid en säng och håller ett vakande öga på att livet och döden ska skaka hand och byta plats.

Framtid...

Jag har funderat på en sak fram och tillbaka, vridit och vänt. Visserligen har jag funderat många år men inte fått tummen ur röven eller rättare sagt fått modet att tro på mig själv och våga ta steget.
Jaja i alla fall så funderar jag på om jag skulle passa att jobba inom sjukvården.

Det är väl kanske dax att försöka sätta dessa funderingar i verket och se vad som är möjligt att genomföra.

Jaja Kärlek och Respekt till er där ute

Äntligen tummen ur...

" Om du kan läsa denna status kan du vara lugn, för ingen är borta"
 
Ja det sammanfattar väl egentligen vad jag har gjort idag. Kan faktiskt erkänna att det är första gången ever som jag rensar vänner listan på fejjan. Stor anledning till att det aldrig gjorts innan är för att jag bara fått dåligtsamvete för hur jag ska kunna bemöta ifråga sättningar osv...ja vet knasigt med det är så det är i min värld.
 
Btw så kan jag meddela att tack vare peppningar så har jag ÄNTLIGEN lyckats plocka ihop saker som ska iväg till loppis på lördag. Och ja...ni läste rätt, jag av alla ska stå på en loppis och försöka kränga grejjer. Jag som verkligen avskyr att prata med folk jag inte känner och ännu värre...svara på frågor. Men jaja...
 
Just det jag och Mulle <3 var ute i skogen igår och hittade "lite" svamp. ca 15 liter orensad. Kvistade över till moder sedan och dumpade 10 liter på henne. Och fick höra ett roligt ilands problem eller vad man nu ska kalla det.
"Bland det värsta man kan göra mot någon i dagens samhäller är att ta bort den som vän på facebook"
 

*hahaha* jag skratta så jag frustade kan jag lova.
 
Här i alla fall en bild på gårdagens skörd:
 
 

Vilja veta vad

Vad vill jag veta med vetandet eller helt bara vad vet jag?

Det jag längtar allra mest efter just nu är faktiskt att den finaste kärleken ska komma hem. Jag behöver han här nu pronto så han bara kan trösta mig och säga att allt kommer att bli bra och allt ordnar sig fint.

Det är så mycket som snurrar runt i skallen att jag blir tokig snart. Vill inget hellre än att få sova och bli full av energi igen. De senaste två veckorna har jag somnat vid 3 och sedan vaknat ett x antal gånger av mardrömmar och runt 7 sedan så har jag givit upp med sovandet och gör något annat i stället.
Kan inte bara dessa äckliga semester plågorna vara över nu så jag kan få återgå till de få rutinerna jag har.
Klart att folk ska få ha ledigt och vila. Men varför måste typ allt folk inom sjukvården vara lediga samtidigt? Och öppettider ändras? Och så är det just nustört omöjligt att få tag på någon.

Nä nu stänger jag ner min bajshjärna totalt och väntar på att klockafan ska bli 8 så den stora jakten på sjukvården åter igen kan börja...


Ja denna dag...

Denna dag kunde ha börjat påbetydligt bättre sätt än vad den känns som den har just nu.
När jag står i köket och förbannar mardrömmarna som hållit mig vaken hela natten...så får ena katten för sig att stammklättra på min nakna hud. Så just nu känns mina ben och mage som om jag gått igenom nässlor =/
.
Men för övrigt i dag så ska jag på första träffen av ACTS (gruppterapi) och jag kan erkänna direkt att det dära med "grupp" grejjen är inte min grej alls och definitivt inte när det gäller mitt innersta.
.
Så idag vill jag inget annat än helst ligga i sängen hela dagen och bara skita i omvärlden...

???

Vad är det som egentligen som får människan att göra som den gör? Kan man med bara tankekraft och envishet komma längre än vad man själv tror?
.
Dagen idag går i funderingarnas tecken och mycket handlar om ekonomi...för även om saker och ting löser sig bara man har is i magen så kan jag inte släppa detta med ekonomi helt och hållet. För i dagens samhälle så styr ekonomin allt. Det är avgörandet om vad det blir för mat och hur nattens sömn kommer vara.
.
Jag som har varit sjukskriven under en längre period känner bara en sån hemsk ångest över allt som har med jobb att göra. Känner mig mest bara värdelös och till besvär och ber nog fan om ursäkt för min existens när frågan om jobb kommer upp. Men vart fan ska jag börja någonstans då? Jag vet ju på ett ungefär vart jag vill komma. Och jag vet på ett ungefär vad som passar mig bäst oxå. Natt jobb är pörfekt för mig. Men saken är den att jag vet att min kropp och psyken inte pallar ett 100% jobb. Och det är ju där själva kruxet ligger. Vem fan är sugen på att anställa någon som redan från början vet att 100% inte är något att tala om?

...

Varför i hela friden ska hjärnan börja gå på högvarv när det inte är något annat än att sova jag vill göra?
Sitter och klurar på hur jag ska lägga upp morgondagen för att få ut så mycket som möjligt av den...
.
Att baka och inte baka...det är frågan det
.
Visst jag tycker om att baka osv men ibland är det bara såååå skönt att vara bekväm...

...

Det kan inte vara nyttigt att tänka så mycket som jag gör ibland. För denna skallebank verkar inte vilja ge sig så länge jag tänker. Men men det hade alltid kunnat vara värre.
.
Vad är det jag tänker då? Ingenting. Ne nu ljög jag massor, jag tänker massor på livet och vad jag vill ha ut av allt. Livet är en gåva som man inte kan ersätta på något vis. Så frågan är ju: Vem är det som bestämmer över ditt liv?
Jag försöker vara noga med att det är jag som bestämmer över mitt liv och inte någon annan. Som min terapeft sa för några år sedan, Vem är det som kör bilen?
.
Min strävan är inte att passa in i samhället, min strävan är att få passa in i samhället. Och bara för att jag vill passa in så betyder det inte att jag ger upp mig själv och blir en robot massupplaga. Utan det handlar om att jag är den jag är och kan bli den jag vill. Jag försöker bara hitta de rätta verktygen för att det ska funka för mig.
.
Ne krypa ner vid Mulle och försöka sova lite och håller en tumme för att skallebanken är borta imorgon.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0