Ibland blir det bara för mycket

Ibland blir det bara för mycket. Jag borde vara den lyckligaste människan i hela världen. Ibland springer tiden för fort. Jag borde vara fylld av energi. Ibland blir allt bara så deppat. Jag borde glädjas med alla framsteg. Ibland skriker mitt innre av en tomhet.

Det är bara ibland som allt bara slängs ut i en ovishet som varken har mark under fötterna eller land i sikte.

Jag tänker för mycket, jag vet. Jag jobbar hårt på att inte tänka. Jag håller andan, biter mig i fingret, försvinner in i mig själv, räknar allt som går att räkna, fåglar trappsteg, löv, stjärnor, steg, ljud, allt allt allt går att räkna minst en miljon gånger. Ibland råkar något fokus fastna lite för hårt och det blir en ritual eller ett tvång. Välj själv att kalla det vad du vill. Men för mig är det bara ren överlevnad många gånger. För mig är det bara ett effektivt sätt att fokusera. Jag lider inte av att ha mina mönster, jag lider snarare av att inte ha något mönster. Min hjärna behöver miljarder av sekunders aktivitet varje minut. Det är aldrig tyst eller tomt i mig. Till och med tystnad har ett skrik.

Jag kan fånga upp ett fokus och jag kan behärska mig till den gränsen att inget syns utan på. Inget av mitt kaos syns utåt när det väl gäller. Men jag klarar inte att förmå mig att ha den enorma energin eller focuset att klara 40 timmar i veckan om och om igen och igen.

Och jag känner mig i stort sätt alltid som världens mest uslaste människa och knappt värd luften jag andas. När jag gång på gång inser att hur högt eller hårt jag än önskar, så passar jag inte in i samhället när det gäller slit, släp, eftersträvan till 100% totalt häst jobb att klara av varje dag som "alla andra arbets myror".

Men som sagt, ibland blir det bara för mycket och då skriker min hjärna så hårt att tårarna rinner i ett desperat försök att dränka skriket.

Kyss å Hey

Ett ljus för dig




Ett ljus för dig

Ikväll när jag tänder detta ljus känns allt kyligt och hösten gör sig påmind om sin existens. Det är mycket jag inte vill, men måste göra ändå.
Jag lägger ner alla tankar, stora som små i ljuset. Och på så vis kommer min natt vara snällare mot mig.



Puss å hey

Saknad



Hey Farfar.
Jag saknar dig 💕 
Tänker ofta på dig, typ varje dag. Vissa kvällar är jobbigare än andra. Vissa dagar är lättare än andra.
Ibland känner jag mig så ensam, men då ser jag dig i molnen eller i solen. Mest av allt saknar jag dina kloka svar på alla mina virriga frågor. Ibland när det är extra rörigt i mitt huvud så hör jag dig säga "Kära barn, hur tänkte du nu?". Och då ibland kan jag stanna upp och tänka allt virrvarr en fång till, och då blir det ganska bra det jag tänkte.
Men de senaste veckorna så har jag gått förbi en rönn som inte ser ut som den brukar. I år så har den väldigt ljusgula bär. Och när det har regnat så får den gula bär. Men den har inte haft röda eller orange färgade bär som den annars brukar ha. Och jag vet att det är en rönn som annars har röda bär. För det är den rönnen som jag alltid går förbi när jag går till platsen som jag fick praktik på. Du vet det dära stället som jag berättade för dig att jag tyckte att alla var så snälla mot mig. Och vet du, i sommras fick jag några timmar där som på ett riktigt jobb. Så jag har faktiskt fått en helt vanlig lön som vilken människa som helst. Det kändes riktigt riktigt bra. Och jag känner nu att jag mår bättre än på länge. Och du Farfar, du vet han jag delar mitt liv med. Han du tyckte hade en så fin röst. Vi ska gifta oss 💕 och jag är så lycklig med han. Han gör mig lika glad idag som den dagen jag ringde och talade om att jag träffat min riddare i knölig rustning. Åhh Farfar, jag vill så gärna förklara för dig hur klänningen kommer att se ut. Och jag vill att du ska få känna på ringen så du kan få en bild i huvudet om hur den ser ut.
Farfar, jag hoppas att du kan se mig nu. Och framför allt så önskar jag att du är med mig den dagen jag står där framme och kysser min man.

Och du förresten , jag har hittat riktigt mörkröda bigarråer. Dom är sådär fasligt sura att man dreglar när man äter dem.
Jag har sparat några i frysen för att ha i vinter när det är mörkt och jag behöver minnas solvarma dagar.

Farfar, det känns lite bättre nu när jag skrivit av mig lite. Jag säger som vi sa i telefonen sista gången vi pratade.
"Vet du Farfar, du är min bästaste bästis. Och jag älskar dig."

Fia funderar

En helt genom ärligt klockren Fia funderar tanke slog mig just.

Om 1 dygn har 24 timmar
 ( jag vet att det bara är ca 23 timmar och 56 minuter)
Men efter 23 timmar och 59 minuter blir det ju 00 och börjar sedan om igen.
Så om jag vaknade 04:30 igår och klockan 04:30 idag vart det ju 00 igen. Vilket måste leda till att jag endast har varit vaken i 1 timme och 50 minuter nu.

Och helt plötslig så känner jag Woho nu kan jag slippa undan detta med att behöva sova. För det är något av det tråkigaste jag vet nämligen.


Kyss å hey

Skumväder, nostalgitripp och massa tvätt



Skummväder, nostalgitripp och massa tvätt.

Ja ni kära läsare, precis som rubriken råder så är detta vad jag nyss har konstaterat.
Det hela började för några dagar sedan när jag beklagade mig för min moder att jag har för mycket saker och alldeles för mycket pryttlar som inte har någon egen plats i vårat boende. Då kom min genialiska moder med tanken 
"En säck i veckan"

Och för att ni nu ska hänga med i vad tanken innebär och hur nu detta ska kunna vara till hjälp för mig. Så bör ni ha några hintar om vad och hur min hjärna innebär.

1. Mitt minne är uppbyggt på detaljer.
Vilket innebär att i stort sett allt från en fin hårsnodd till ett gammalt julkort kan jag väldigt ofta sätta i ett samband och där igenom komma ihåg dofter, väder och andra intryck.

2. Jag är strumpohollik.
Vilket innebär att jag har nog lätt så mycket strumpor att jag nog kan försörja ett fotbollslag eller två och ändå ha strumpor kvar.

Så själva tanken med denna "en säck i veckan" är att jag ska göra mig av med saker som inte har någon plats i vårat boende.
Och säcken i sig är även godkänd om det är en eller flera vanliga soppåsar. Alltså säck är bara ett ord och inte en storlek.

Så idag när jag kom hem från jobbet bara började jag i ett hörn. Och efter 3 timmar vart resultatet 4 proppade påsar med skräp. Känner just nu att det får räcka för denna dag och jag kan känna mig duktig och vara stolt över mig själv.

Och för er som läser kanske tänker
 " hon måste vara störd/ha stora problem"
Eller
" det är väl bara att bestämma sig, hon är väl vuxen"

Så kan jag svara er:

Om allt hade varit så enkelt hade jag väl gjort det tidigare?


Kyss å hey på er

Trasig glödlampa och byebye tånagel



Trasig glödlampa och byebye tånagel.

Tja vad ska jag säga? Glödlampan i badrummet tyckte igår att "Nej men tack och hey nu ger jag upp." 
Visst efter 2 år så är det okey att ge upp. Men varför passar den på när vi just exakt för tillfället inte har någon extra hemma???
Men jaja visst fine dra bara 😁
Som många i dagenssamhälle så är jag ju utrustad med en telefon så tandborstning och toa bestyr vart avklarat med den otroligt mysiga belysningen som mobilen avger *not*
Och i morse efter att klockan fått sig en smäll eller två så står jag där liktförbaskat och klickar på knapp fan och undrar "varför i ***** funkar inte lampan för??"
Så gott folk, min erfarenhet av denna morgon är: Om lampan inte fungerar kan följande med storsanorlikhet inträffa.
1. Morgon dusch i mörker piggar inte upp.
2. Avståndsbedömningen blir inte den samma som i ljus.
3. Mascara borsten är inte najs i ögat.
4. Julle (tvättmaskinen) låter inte bli mina tår.

Och nu käraläsare så kan jag meddela att försöka "passa på handla lampa samtidigt som annat" är inte min grej.
För när jag var in på macken för att köpa plåster innan jobbet. Så kom jag då fan inte ihåg lampan. Och när jag står på jobbet slår det mig vad jag glömt. "Men jag tar det sen när jag ändå måste handla...". 
Så på väg hem från jobbet halv springer jag genom tokregn, förbi vårat hus och in på affären, handlar. Springer fort som fan genom ännu mera tokregn, hem, av med kläder som nog fasiken är blötare än klädsim, ska hoppa in i duschen och sträcker in handen och trycker på knappen...
Jag har glömt att köpa den gbdateqfjklnvgylkv lampan!!!!

Argt slänger jag in tvätt i Julle, får igång den. Och går in i duschen ändå för att få tillbaka värmen i kroppen. Lyckas släppa ilskan och tycker att det är lite mysigt att duscha i mörker. Kliver ut ur duschen, sträcker mig efter handduken och lyckas sopa tårna i Julle !!!! Lilltånagelt tackar för sig och nageln bredvid tycker att "nej men vi går av så där lagom oskönt".

Men det är nog ingenfara, för jag har ju plåster i alla fall...

Kyss å svejjs från Naglarnas icke härskande tåfot

No likes

Nee just nu är detta ett typiskt tykker inte om läge.
Hela morgonen börja med att luften tog slut i lungorna...
Men med lite ventolin så var den saken biff :)

Försöker göra i ordning check listor med saker som ska göras och saker jag vill göra. Vill oxå fixa nya kategorier i bloggen och fixa i ordning nya recept och och. Och och.  

Ja min hjärna i ett nötskal just nu. Mulle är iväg till lokalen en sväng och jag ska göra mig i ordning för att gå över till världens goaste sara med familj och äta go mat och bara mysa.

Men först 348 ska bara saker innan...

ingenbra kväll

förstår inte riktigt vad som händer med mig just nu. känner mig bara så extremt trött och gråter för minsta lilla. men det är väl något som behöver komma ut. men orka gråta sig till sömns i dag igen...

Ta mig här ifrån...

Ta mig från min hjärna och kropp för en stund eller två så jag kan få fylla på energin igen


Blääää...

Bläääää... Det är nog fan det ordet som beskriver början och känslan för denna dag. Morgonen började 04:45 vaknade av att jag drömde något skumt om det förflutna och att någon högg en yxa i ryggen på mig. Jag vaknar med ett ryck och försöker ställa mig upp från sängen men benen lyder mig inte.
Så hey du underbara mupp ischias (hur det nu stavas) du kommer ju så underbart lägligt så varför inte muppa dig mera när du ändå är på g. Men tack och lov finns det fina piller för dessa tillfällen men största nackdelen med dem är att jag blir så ofantligt trött och allt går i slowmotion.

Så nu har jag beklagat mig klart.

Vad händer hos er idag?

Over and out


Helgen

Så nu har troll åkt iväg. Och av någon anledning så kändes det extremt jobbigt denna gång. Så ja nu gör det ont i mostershjärta :'(


Ajaj

Tänk vad fort en känsla kan ändra eller att ens mående kan skifta bara med hjälp av en kommentar.

Hela dagen har känts helt okey även om syster åkte hem idag efter 1 veckas semester hos mig. Efter att hon åkte så försökte jag bara vara och sitta och pyssla lite i väntan på att sambon skulle komma hem så jag fick se han någonting. Under hans sommar schema så har vi lyckats gått om varandra i dörren 6 av 7 dagar. Och nu börjar det kännas drykt med det, men men vi har nog börjat sett slutet av tunneln nu...kanske.

Men i alla fall så ringde jag ett samtal som slutade med sammanfattningen " jag är en dålig dotter som det inte är värt att skicka mail till för jag svarar ju ändå aldrig". Tack så jävla mycket för den passningen. Till mitt försvar så måste jag få säga att det där med att jag aldrig svarar handlar om att jag inte hade en tanke på att sitta och vänta på det mailet och jag svarade på det 3 dagar efter att det inkommit.

Så nu skiter jag i detta för idag och lägger mig och glor på vhs i stället.


bajs

just nu känns allt bara så jävla äckel jobbigt...skulle nog fan kunna sätta mig rakt upp och ned på golvet och grina.
allt allt allt känns bara sååååååå tungt.
men men det är väl bara att bita ihop och lotsas som ingenting?

just nu...

är det en väldigt konstig period i livet känner jag. har tusen saker jag vill göra och som jag borde göra. men med en konstant trötthet så känns allt bara extremt bläää...
vet inte riktigt vart jag ska ta vägen just nu allt känns bara så övermäktande stort och oövervinnerligt...

purk

Känslan som uppstår när jag inser att jag lyckats gjort en förskjutning i broderiet med 2 stygn och vid mer efterforskning inser att det inte BARA är 2 stygn fel utan EN HEL JÄKL RAD FÖR MYCKET...
.
purk purkare purkast helt klart...någon som anmäler sig frivilligt att repa upp åt mig?

jahaja

Ja då har jag fått en tid för dötsdomen idag då...13.00. så smäller det. om det skulle vara så att ni aldrig mera hör något från mig så kan ni ju alltid leta i tidningen efter en artikel om en patient som dog av skräck i tandläkarstolen

ångest

Blää sitter här med ångestens hövding och väntar på att klock fan ska bli 8 så jag kan ringa tandis och få hjälp med tanden nu PRONTO. Har sovit asdåligt och är inte det minsta på topp idag. Men vem vet...det kanske hinner ändra sig innan dagen är slut...

skjut mig tack

Ja så känns det idag och så har det även känts hela förbannade skit natten.
Har ont i höften så jag blir tokig snart på allvar, känns som om jag skulle ha världens fetaste lårkaka ända in till skelettet=< Och bara för att jag försöker ligga avslappnad och sova, så vrider jag kroppen på något konstigt sätt för att då höften ska kännas så lite som möjligt, så från lilla hjärnan och ner till svanskotan känns det som om någon har använt ryggraden som ett baseboll trä. Och det är utan att fråga mig...
.
Ja det är massa gnäll på kärringen på andra sidan tangenterna just nu (jag)...men va fan spelar det för roll?
Life sucks helt enkelt vissa dagar

bläääääää

idag är det bara blä och åter blä...har inte pallat att uppdatera här på ett tag.
men midsommar helgen var i alla fall kanon fin och mycket slappa med the gäng.
.
de senaste dagarna har bara gått utför om jag får bestämma. huvudet gör ont, kroppen kryper och jag känner mig små febrig. skulle behöva fixa och trixa här hemma, men PALLA vill bara ligga på soffan och låta tiden krypa fram. borde ta mig en dusch, borde laga mat, borde borde borde...ja det är massa borde men neeee pallar inte idag...heller.
.
BAJS BAJS nu kryper jag ner under filten och bara är...

hummm

Jag funderar på en sak: Varför släner man inte allt dret med det samma när man upptäcker att man har det? NEEHH...tryck in det i garderoben och låt det ligga där så tar jag det sen...MEN SEN ÄR JU INTE NÄR JAG SJÄLV VILL HA DET. *mummel mutter mutter*
.
Just nu känns det som om jag ALDRIG kommer att bli klar med herrgården...utan det kommer bli paniken-utbryter-rafsa-ner-allt-i-låda syndrom. OCH JAG VILL INTE HA DET SÅ. och visst sätter jag en jäkla fart nu så blir det inte heller så och detta problem hade ju inte funnits om man hade kunnat göra som jag vill...ha hela dagen på mig att ordna med det hela. Men nu är det så här att mellan 10-18 om dagarna så är medeltemperaturen här inne 35 grader och det känns inte alls ok att röra sig och städa och lyfta osv osv...
.
Så ja det känns inte bra just nu...men i dag har i alla fall hallen blivit klar och checklistan är fylld.

Tidigare inlägg
RSS 2.0