Uppvaknande
Snacka om mysigt uppvaknande jag gjorde i morse...eller not.
Jag avskyr verkligen att vakna med ett ryck av att jag hör någon skriker...och sedan när jag inser att det är jag som skriker. Kan meddela att jag inte är direkt sugen på att somna om då precis. Så då satte jag mig här i stället och försöker driva tiden lite. Ögonen vill bara falla ihop och somna om...men hjärtat och skallen vågar inte.
Och när man förbrilt försöker andas lungt och tänka varma fina tankar för att försöka sluta hyperventilera och hjärtat slår extra slag.
.
Fast något som jag kan skratta lite åt just nu med det hela är när jag snabbt som ögat reste mig upp och skulle ta tag i sänggaveln för det snurrade till...så höll jag på att missa gaveln helt. Så jag hade kunna dunkat skallen i golvet innan jag ens var vaken. Fy vad komiskt det hade sett ut. Och kanske hade jag somnat om med det samma om jag hade ramlat...men i efter hand så hade jag nog lidit mera av fallet än vad nyttan hade varit med det.
.
Men nu ska jag i alla fall krypa ner en liten stund i sängen och försöka vila lite...kroppen känns rätt så sliten just för tillfället.
Kommentarer
Postat av: Lisa
Hej gumman..
Det är med att vakna av sitt eget skrik är inget jag rekomnderar till någon annan. Du får sluta med det ;)
Jag minns en gång när bodde med en tjej kompis, hon och killen sov i vardagsrummet. Han vaknade av mitt skrik, tydligen lät det som om jag höll på bli mördad. och min kompis var helt lugn "Lägg dig igen, det var bara Lelle som drömmer mardrömmmar igen" Haha lite roligt så här i efterhand :)
Både Filip och jag drömmer mardrömmar.. :(
kram på dig finaste fia!
Trackback
