morgon i paradiset
Oink oink
Framtid...
Jag har funderat på en sak fram och tillbaka, vridit och vänt. Visserligen har jag funderat många år men inte fått tummen ur röven eller rättare sagt fått modet att tro på mig själv och våga ta steget.
Jaja i alla fall så funderar jag på om jag skulle passa att jobba inom sjukvården.
Det är väl kanske dax att försöka sätta dessa funderingar i verket och se vad som är möjligt att genomföra.
Jaja Kärlek och Respekt till er där ute
Grått...
Allt känns bara så otroligt bajsigt segt idag...med.
Hur ska jag palla med denna höst? Många höstar har jag gått igenom med tillhörande deppighet osv...
Men denna höst har redan nu kommit till punkten värdelös-segt-ånest-mardrömms liknande dagar och nätter.
Mardrömmarna som numera besöker min hjärna är så konstigt groteskt vridna att jag vågar knappt somna om. Jag vaknar av att jag skriker och gråter. Får så otroligt dåligt samvete att sambon inte får den sömn han behöver.
Fuck...livet suger verkligen just nu...
Från igår till idag...
Jaa nu är det ju en ny dag med nya möjligheter...eller flera timmar kvar tills man får gå och lägga sig igen...
Men dagens suprise är i alla fall att Yster kommer över om en stund eller två. Hade glömt att hon skulle komma över idag så nu är det väl bara att klä sig och koka lite kaffe då.
Sambon är ute och hjälper en kompis med att mecka bil. I kväll ska jag banne mig ställa mig och laga mat. Här har vi levt på mackor och mackor de senaste 14 dagarna. Ingen av oss har pallat att laga mat eller städat (tråkigt). Men men...*pom pom pom*
Bläää
Idag är det verkligen bara en blää dag. Pallar inte att resa mig ur sängen, vill bara krypa under täcket och bara försvinna. Orkar inte med denna vidriga höstdepp grej i år igen...
Absolut älskar jag min sambo som betyder allt för mig. Och min familj som står och peppar älskar jag med. Men likt förbannat så känner jag mig bara blää och less. Vilket leder till dåligtsamvete, vilket skapar ångest, vilket leder till tårar...och som leder till mer värdelöshets tankar...