rosadun

Och det e jag glad för. Pulvrena smakar bra och jag håller mig mätt. Men det som är jobbigast är att jag är så trött.

Och humöret är inte på topp. Känner mig så fruktansvärt jäkla värdelös och bara ... bara... ja jag finner inte ord för det. Börjat läsa lite artiklar som fångade mitt intresse. Det jobbigaste där är väl igentligen att det river upp minnen och mardrömmarna blir värre än vanligt. Fast jag vet att när operationen är över så ska psykologen och jag äntligen fortsätta arbeta med det vi gjorde förra året. Och det ska bli skönt...men jobbigt. Känner ändå att det är värt det...för jag kommer inte vidare med mig själv om jag inte tar tag i det. Och en del saker kommer nog garanterat att bli lättare att vara med om...bla bla bla bla...ne nu en drink och sen sova fram till på lördag tack